november 20, 2015 10:22 f m
Published by
Denna krönika av Frans Fransson publicerades på www.insightnews.se den 13 november 2015.
Länk: http://insightnews.se/index.php?option=com_content&view=article&id=5584:den-hallbara-idrottsfoereningen&catid=21&Itemid=310
När begrepp från näringslivet som CSR (Corporate Social Responsibility) förs in i idrotten blir det sällan helt oproblematiskt. Det finns ofta en intern oro eller skepsis kring vad idrottsföreningen ska ta för samhällsroll. Flera gånger har jag fått frågan om det verkligen ska ligga på idrottsföreningens bord att ägna sig åt att driva sociala projekt, vid sidan om sin ordinarie allmännyttiga verksamhet. Ofta ställs också frågan om inte idrotten gör tillräckligt mycket nytta redan. På ett sätt tycker jag det är ett sundhetstecken att idrottsföreningarna problematiserar och kritiskt reflekterar kring sin roll. Men låt oss komma vidare till nästa steg och se vad som händer då idrotten faktiskt omfamnar hållbarhetsbegreppet. Ett ökat fokus kring den hållbara idrottsföreningen blir nämligen alltmer aktuell. Inom forskningen märks det att frågan är brännhet. Vi kan idag se att forskningen om idrott och CSR (som visserligen är i sin linda), på kort tid ökat markant i intresse och betydelse. Forskningen har bland annat drivits på genom problematiken som finns kring huliganism, frågor om arenans roll i samhället och ett ökat intresse för en hälsosammare livsstil. Det har också börjat komma ut kursböcker inom området som därmed etablerat en grund för kompetensområdet. Verkligheten har på flera håll kommit längre än forskningen. Jag vill påstå att strävan mot ”den goda och hållbara föreningen” redan är en realitet inom flera elitföreningar. CSR och hållbarhetsfrågor har fått en allt större acceptans, även om det ofta mött hårt internt motstånd. Som exempel kan nämnas Djurgården Fotboll som framgångsrikt driver Enable (projekt för samverkan och partnerskap mellan klubbar, supportrar, polis och akademisk expertis) för att arbeta med frågor kring ordning och trygghet. Nyligen blev projektet finansierat med 8 miljoner kronor av Gålöstiftelsen. Därmed har man säkrat en fortlevnad för projektet på minst fyra år till. Malmö FF använder samhällsengagemang som ett ledord i sin verksamhet och allt de gör i sin stad. Tillsammans med sina samarbetspartners medverkar föreningen till att skapa framtidstro och en inkluderande tillvaro i en alltmer segregerad stad. Och stadens elitförening på damsidan FC Rosengård har sedan 2008 drivit ”Football for life” som bland annat syftar till att förverkliga drömmar för tjejer i Sydafrika. Föreningen säger själva att denna satsning hade varit omöjlig att genomföra utan engagerade samarbetspartners. Men det är inte bara i det absoluta toppskiktet som CSR-projekten nått framgång. I en mer undanskymd tillvaro har Östers IF senaste tiden påbörjat sitt förändringsarbete. Föreningen har fått känna på vad uteblivna sportsliga framgångar inneburit i marknadsvärde. På sponsormarknaden har stadens hockeylag Växjö Lakers sedan flera år ”sprungit om” Öster. Av den anledningen har också frågan om den hållbara föreningen blivit högst påtaglig lokalt i Växjö. Sedan en tid tillbaka har föreningen utvecklat sitt värdegrundsarbete, startat integrationsprojekt och tillsammans med Rädda Barnen erbjudit sina barn- och ungdomslag ”läskickar” för att utveckla läsförståelsen. Föreningen har tillsammans med stiftelsen Goodsport dragit igång ”Nattfotboll” under fredagskvällar. Detta i ett led för att aktivera stadens ungdomar till idrotten istället för att begå kriminella handlingar ute på stan. Öster har anställt en samordnare för ”Öster i samhället” och tio ungdomar är nu avlönade som ledare i föreningens regi. Gensvaret från sponsorerna har överträffat alla förväntningar. ”Öster i samhället” varit mer eller mindre avgörande för att vara relevanta för sponsorerna. Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas i sin strävan att arbeta med hållbarhetsfrågor? Jag anser att det först och främst handlar om att det finns en genuin tro på att föreningen KAN och VILL åstadkomma en förändring. Därefter gäller det att identifiera vilka problem eller utmaningar som är kritiska i just sitt närområde. Sedan är det enormt viktigt att engagera sina medlemmar, sponsorer och supportrar på ett tidigt stadie. Utan att ha förankrat arbetet internt och skapat förståelsen för vad föreningen vill åstadkomma, blir det svårt att lyckas. Tänk också på att ta hjälp och samarbeta med aktörer som är experter inom sina respektive områden. Se tidigt till att engagera företagen på orten och skapa en plattform för affärsskapande genom det sociala engagemanget. Våga kommunicera och berätta kring det som görs. Visa på den konkreta nyttan som föreningen bidrar med till samhället, och skapa tydliga koncept- eller arbetsnamn. Sist men inte minst, ha tålamod i arbetet. Hållbarhetsfrågor kräver långsiktighet och tålamod. Jag är inte naiv som låter mig förledas att tro att idrotten kan eller ska lösa alla akuta samhällsfrågor. Naturligtvis är det en omöjlighet. Men idrotten har faktiskt en skyldighet att fundera över vilken aktiv roll i samhället som man tar och vilka viktiga frågor som man som förening faktiskt kan bidra med. Idrotten utgör nämligen vår tids viktigaste sociala mötesplats. Idrotten har en förmåga att nå grupper som marginaliserats i samhället. Och för att fortsätta vara en hållbar verksamhet över tid kan idrottsföreningens roll behöva förändras. I ett framtidsperspektiv ser jag det som en hygienfaktor att arbeta med hållbarhetsaspekten om föreningen vill vara attraktiv på den lokala eller regionala sponsormarknaden. Frans Fransson, kompetenspartner Caddie Sport&Business

Categorised in: